Privatområde

Ibland tappar man lite nerverna på människors betende. Tur nog bara ibland. Idag hade våra grannar husvisning vilket var helt ok. Det hör till när man köper huspaket och stör inte. Men, däremot störde besökarnas attityd en hel del. De traskade tvärs över gården, stod och stirrade in i våra fönster på vår gård och betedde sig allmänt väldigt orespekterande. Sade snällt åt några besökare som helt klart visste att de gick fel väg, men deras svar var att de har så ont i benen att de orkar inte gå runt. Stön! Vad gör man på husvisning om man inte orkar gå? Vi satte upp rep för att minska på trafiken över gården, då jag hade barnen där på tumis. Men, det hjälpte inte så mycket. De började ducka under. Nå, tur nog var det endast en gång, men tillräckligt irriterande ändå.

Det visade även hur oprivat vår gård egentligen är. Då det var folk på granngården, kändes det som om vi lekte på en välbefolkad parkeringsplats. Så är det väl att ha mellangården. Inte att jag väntar mig trafik på vår gård i fortsättningen. Men visst vill man ha en gård där man får vara hur man vill när man vill, utan att vara på "display".

För övrigt hade vi en ljuvlig dag med barnen. Tösen har varit sjuk en tid, men kände sig något bättre idag. Vi har varit ute och åkt peffis både i stora backen (vägen ned till parken från vår vändplats) och åkt ner för vårt lilla berg på gården. Besökarna till grannhuset såg lite konstigt på mig, då även jag hade en egen peffis och rutchade omkring. Kallt och tråkigt skulle det vara om man bara stod och såg på. Har även hjälpt sätta upp väggskivor i hallen. Långsamt, långsamt blir även tamburen färdig. Bilderna är inte tagna idag, men de passade ju bra ihop med ämnet. Då var det en hel del kallare, så himlen var klar och vacker.